Kapitel 6 » Du&jag

JUNI

Sätter sig på bänken, med sina klasskamrater. Alla är så fin kläda och glada. Ler och har blommiga kläder, till och med Sara har det.
Ser att Jesper kollar på henne i ögonvrån. Vill inte vända sig om, men gör det iallfall, ser han vackra leende. Ser hur han glänser, blickarna mot henne gör att hon blir helt uppvarmd.
"Tänk att jag.. Just jag, ska vara med han ikväll"
Han fixar till sitt hår och lyssnar på rektorn som säger ett tal innan dem har gått ut skolan för den hära terminen.

- Äntligen! skriker Lisa och slänger hennes ros mitt upp i himlen.
Alla ler, skrattar och verkligen lycka. Alla kramar om sina föräldrar eller mor/farföräldrar. Vissa tar kort, gruppkort och enskilt. Saras mamma eller pappa är inte där, ingen har varit där och sett henne gått ut skolan för terminen. Hon har ingen att krama eller ingen som kan ta kort på henne. Ser sig om kring.
- Amen tjenare, säger Viktoria som kommer fram till henne och ger henne en varmkram.
- Hej.
- Var är dina föräldrar? frågar Viktoria.
- Mamma är hemma och pappa jobbar... som vanligt.
Viktoria ger henne ett ledsent leende och kramar henne igen.
- Syns senare ikväll, säger Viktoria.
Och pratar med läpparna *Jesper* ler mot henne och gör en pussmun. Sara ger henne en blick som hon alltid gör när hon blir irriterad. Lutar lite ner och kollar upp med ögonen.

- Har du någongång..? Jesper kollar på henne.
Ensamma i rummet, alla är ute och dricker. Högsta musik, ingen kan höra dem, ingen..
- Nej..
Han kollar ut från fönstret och tar hennes hand.
- Har du gått ner i vikt? frågar han och ställer sig upp med ett leende.
- Nja, kanske lite.
- Men nej, du är värsta slimad och vältränad. Snygga lår,hur har du kunnat göra det på typ.. fem månader?
- Du vill inte veta..
Sara tar bort blicken, kollar sig i en spegel som sitter på vägen.
"Jag har verkligen blivit smal, faktiskt lite snygg"
Hon släpper inte handen. Vill aldrig släppa handen, ha kvar samma sekund som det är nu.
Ställer sig upp, samma nivå som Jesper. Kramar om han, håller händerna ovanför axlarna, hans händer runt hennes midja. Vill aldrig släppa grepet.
- Jag vill aldrig släppa grepet om dig. viskar Sara.
Han släpper inte, håller henne hårde. Till och med så att det gör ont i bröstkorgen. Hon kan inte säga "Aj" då blir det inte samma sekund som den andra.
Han gör så att hans huvud lutar mot hennes. Läpparna råkar röra varann och stannar där. Känner tungan, känner hur den smeker mot hennes.
"Vill verkligen inte sluta"

- Hallå kom ut till... Oj jag kanske ska gå, säger Kristina som kommer springades in i rummet.
Han släpper taget och flyttar sig en meter. Lika snabbt som blixten.
- Det är lugnt. säger Sara och går fram till henne.
Hon vänder sig om, stäcker fram sin hand.
- Kommer du? frågar Sara och ler.
Jesper tar hennes hand, dem går ut till dem andra. Tar sig en ciderburk, vill inte bli berusad.
Han släpper hennes hand.
- Jesper kom då förhelvete! skriker Olle som tittar skumt på han.
- Ja, kommer.

Dem går runt huset, pratar om vad som hände. Sara kollar på Kristina, Kristina kollar på henne.
- Vafan hände där inne? Ni var så söta!
Sara ler, blir lite röd om kinderna.
- Vet inte, det bara.. blev som det blev.
Kristina ler och kramar om henne med ena armen.
- Allstå, vet du hur snygg han är? Du är lyckligt lottad.
Sara ler ett gulligt leende som om hon skulle vara en liten barnunge. Ser att han kommer tillbaka. Hon går fram till han, kramar han och kysser snabbt så alla ser att det är... Dem.

| |
#1 - - elin:

fasen vad bra du är maja! ;)

#2 - - mhoe:

fortsäääääääätt :(

#3 - - oliivia:

fortsätt, asso den ääääger (Y)

#4 - - Bella:

duktig du är :D

#5 - - silly:

att ha me bilder åp ett långt inlägg får de o inte verka lika långt o uttjatat :) ett tips bara :D

#6 - - Patricia:

blir det ingen mer? :o

du skriver sjukt bra!

Upp